Missunnsamhet

Jag känner så varje dag! Nu har jag inte längre dåligt samvet.
Jag bar bara tvungen att möta det.
Vi har försökt i två år, under dessa två år har 8 vänner, ca 8 kollegor och 4 av mannens vänner samt hans syster. Fått barn och två av dem väntar andra barnet redan eller har just fått.
Så jag har haft åtskilliga tillfällen på mig att öva upp att min missunnsamhet inte ska synas igenom.
Men jag är bitter nästan varje dag, trotts att jag skäms för det.
Men jag brukar säga. Jag måste tvinga mig själv att tänka att alla andras liv inte kan stanna bara för art vi trampar på samma ställe.
Men ont kommer det alltid göra :/
Håller tummar och tår för att det snart tar sig för er!
Kram
Varför ska man inte få vara missunnsam? Jag brukar tänka att om jag sparkar i min fot så gör det djävulskt ont, det gör inte mindre ont för att någon har fått hela benet amputerat... men det är svårt det där!