Strategi?

Publicerat 2013-04-01 18:38:40 i Allmänt
Just nu känns vardagen rätt så outhärdlig. Vårt förra misslyckande svider fortfarande, även om de rent fysiska blåmärkena jag samlat på mig på magen av alla stick nu börjat blekna och bara syns som lätt gulaktiga fläckar.
Vi väntar fortfarande på att få göra upp någon slags planering för nästa försök som vi räknar med att hinna innan sommaren. Doktorn på vår lokala klinik brukar vara snabb att ha och göra med så jag hoppas att det kan bli något bestämt i veckan som kommer.
 
Jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till allt och hur jag ska härda ut. Jag har inte lust att göra någonting nästan och inget känns riktigt kul. Ena delen av mig vill bara ge efter för allt detta apatiska och bara lägga mig i sängen och helt sonika strunta i att gå upp och hoppas att det på något magiskt sätt vänder eller att jag sakta får tyna bort.
Andra delen vill försöka strukturera och organisera bort smärtan jag känner. Jag tänker tankar som att ta på mig massa extrapass på jobbet, eller mer eller mindre helt skippa semestern för att jobba, kanske se om jag kan hitta något forskningsprojekt att dra igång. För att liksom hålla fokus någon annanstans och ta mig framåt. Jag vet inte riktigt vad som är bäst, just nu lutar jag mest åt det senare alternativet. Hur gör ni?
Direktlänk, 5 Kommentarer



Kommentarer
Fertilitetsresa

Åh vad jag känner igen mig i dina tankar!! Men jag tror det är farligt att sysselsätta sig för mycket - då tar man tid från bearbetningne som är så viktig. Det är jobbigt att ta tag i att tänka och tillåta sig att känna alla känslor, både de bra och de dåliga. FÖrstår dig så väl i att vilja göra något annat, men det finns också en risk i att det är en flyktstrategi. VIsst göra saker för att tänka på något annat i en stund och inte fastna i ältandet, men inte undvika det helt. Förstår du vad jag menar?
Vet inte om jag verkligen gav dig ett råd nu eller inte, men det var det jag ville i all fall...
Kram!

Svar: Ja det är den där balansen mellan att känna och att fly en stund som är det svåra. Nu har jag fastnat i något slags ältande och jag tror att jag kanske behöver fly ett tag, för att orka. Sen väljer jag nog att se det som inte principiellt fel heller, om jag mår bättre av att fly ett tag - borde det då inte vara tillåtet ?
Rebria

2013-04-01 @ 19:38:54
URL: http://fertilitetsresa.blogg.se/
S

Fy vad det skulle kunna varit mina ord... Har misslyckats med vårt första försök, så mycket som jag började blöda i helgen kan ingen liten cellklump överleva. Ska få detta konstaterat imorgon och jag hoppas även på att få reda på en ny plan. Vill starta nu och lägga detta försök bakom mig och ta nya tag!
Vill vara glad, le för att jag är glad, inte för att jag måste... Skratta för att jag är glad och har roligt, inte för att dölja något...

Kramar

Svar: Stor kram till dig, det gör så ont att misslyckas. Har du fått någon plan? har ni något i frysen?
Rebria

2013-04-02 @ 13:42:15
Fertilitetsresa

Precis, man måste ju få komma "bort" ett tag för att orka :) Kram

Svar: Ja, o jag ser möjliga trevliga bieffekter som lite extrapengar som säkert kan komma väl till pass när man inte lyckas tillverka barnen hemma i sängen.
Rebria

2013-04-02 @ 21:48:36
URL: http://fertilitetsresa.blogg.se/
K

Tillåt dig att glömma på jobbet men hemma är det helt okej att vara ledsen. Känns inte som det går att bara stoppa undan alla känslor som den här eviga längtan efter ett barn för med sig, men för att orka är det väldigt skönt att bara få tänka på något annat en liten stund.
Kram

Svar: nä det är svårt att förhålla sig till sina känslor på ett sunt och balanserat sätt, det är väl det som är problemet med känslor antar jag :) Konstigt nog har jag nästan förträngt att det är barn vi vill ha i slutändan, allt fokus ligger på att komma så långt som till graviditet. Konstigt!
Rebria

2013-04-02 @ 22:26:00
URL: http://vivillhabarn.blogg.se
S

Tyvärr klarade ingen av våra sig till frysen... men jag fick ny plan igår så vi börjar med sprutorna redan vid nästa mens. Så det känns riktigt skönt att snart få börja igen.

Svar: Vad skönt att vara tillbaka på tåget igen! Känns som det är enda ljusningen faktiskt att få försöka på nytt.
Rebria

2013-04-04 @ 08:17:17


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

rebria.blogg.se

En blogg om mitt liv, min vardag och just nu våra fruktlösa försök att få barn.

RSS 2.0