Ett år senare

För ett år sedan hade vi precis gjort ett misslyckat IVF-försök. Jag hade visserligen fått mens redan ett par dagar innan så att behöva ta testet var nästan mest en förnedring, behöva se ännu en blank sticka. Försöket efter gick bättre och nu sitter jag här med E i famnen, på dagen två månader gammal. Tänk vad saker och ting ändrar sig och hur tiden på något märkligt sätt går både fort och långsamt - på en och samma gång!
När jag läser om alla som fortfarande kämpar i barnlöshetsträsket och tänker på alla omgivningen idiotiska kommentarer så känns det som igår, samtidigt känns de där nätterna som jag grät mig igenom långt borta.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

rebria.blogg.se

En blogg om mitt liv, min vardag och just nu våra fruktlösa försök att få barn.

RSS 2.0