Skitdag

Idag har det återigen varit jag och handfatet. Om vi ska gå in på detaljer så väljer jag handfatet framför toaletten, särskilt om jag är på en offentlig/jobb-toa. Blotta åsynen av toalettstolen när jag mår sådär illa får det att vända sig ett extra varv i magen. Såväl frukost, morgonfrukt som förmiddagsmacka kom i retur.
 
På jobbet har vi haft internutbildning och det gick bra. Det är en tröst att kunna prestera även när förutsättningarna är halvdana. Det känns ofta som en nackdel i jobbet, att det ofta passar så dåligt att vara ur form. Omgivningen verkar ju i alla fall inte missnöjd, kanske är det bara mina egna högt ställda krav?
Ibland känner jag mig nästan som en hycklare. För jag ser ju så pigg och glad ut, som alla säger, (eller håller jag bara en bra fasad?)  men om någon konstaterar att jag har mage och frågar hur jag mår så kommer det en gnällharang. Det är ljusår bättre än i det djupaste av barnlöshetsträsket - alla gånger. Men bra vill jag inte påstå att det är.


Kommentarer
Pelusa

Har läst din blogg och kommer att fortsätta att följa den :)

Väldigt tråkigt att må så illa. Det är så jobbigt! Hoppas verkligen att det börjar minska snart!

All lycka till dig! :)

Svar: Vad kul att du hittat hit, ska försöka vara lite flitigare med inläggen framöver också :)
Rebria

2013-11-13 @ 19:34:55
URL: http://mammapelusa.blogspot.com
Jagvilljagkan

Fast man har ju längtat efter plus på sticka och efterföljande barn - inte dygnetruntillamående och ständiga kräkor.

Jag för min del mår bättre men kräks fortfarande, hur det kommer bli när jag måste sluta med primperanet nästa vecka vet jag inte...

Svar: Ja så tänker jag också de dagar jag känner mig gnällig, det är ju faktiskt barn man vill ha, inte alla graviditetskrämpor.
Stackare, hur har det gått att sluta? Jag märkte ärligt talat inte någon revolutionerande skillnad direkt så för mig gick det rätt bra.
Rebria

2013-11-14 @ 19:49:58
URL: http://jagvilljagkanjagvagar.wordpress.com
Pelusa

Exakt, man har ju längtat efter det där plusset och inte illamåendet. Det är jag också lite rädd för att må illa och kräkas hela graviditeten på nytt om jag alltså skulle bli gravid igen...Jag vill ju bli gravid men jag vill inte må illa. Kräktes i 9 månader med vår dotter.

Hoppas verkligen att du nästa vecka kräks mindre!

:)

Svar: Usch så tråkigt att må dåligt hela vägen. Jag får ju trots allt tillstå att jag inte alls är lika dålig som de första 20 veckorna, men som sagt illamåendefritt är det inte!
Rebria

2013-11-14 @ 20:48:49
URL: http://mammapelusa.blogspot.com
Jagvilljagkan

Halloj!! Jag såg ditt svar men har avvaktat lite... Har nu gått en vecka utan primperan (ville känna efter för att kunna svara dig ordentligt).

Det är lustigt, jag mår sällan illa och har inte samma MAT NU sug vartannan timma. Däremot är jag oerhört mycket mer kräkbenägen. Spytt två gånger idag hittills, tex. Det kommer gärna i samband med mat - men inte alltid. Jag börjar må lite kymigt, sen säger magen nuuuuuu och så är det bara att uppsöka närmsta toa. Urk. Igår vände frukosten efter en kvart.

Inte helt roligt. Men det känns ändå hanterbart!

Hur har du det själv???

Svar: Låter lite kämpigt men bra om det ändå känns hanterbart. Tur i alla fall att det inte blev dramatiskt sämre utan Primperanet. Var det du som ville sluta eller var det "order"?
Jo, idag har jag haft en rätt bra dag men helgen var ett enda långt illamåendemaraton. Senaste veckan har några dagar varit helt ok faktiskt, men jag har haft en del dåliga med då jag kräkts x flera och mått illa. Sen protesterar höfterna en hel del med tyvärr. Nu är det inte så långt kvar försöker jag intala mig själv :) ....
Rebria

2013-11-28 @ 18:54:20
URL: http://jagvilljagkanjagvagar.wordpress.com


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

rebria.blogg.se

En blogg om mitt liv, min vardag och just nu våra fruktlösa försök att få barn.

RSS 2.0