Idag var vi iväg på KUB. I vårt landsting erbjuds alla det och efter en del funderingar bestämde vi oss för att göra det. Vi kände att det var svårt att bestämma vad som är rätt och fel i det här läget, men till slut blev det en svag övervikt mot att ändå göra det. Det är klart att vi förstod att vi med stor sannolikhet skulle få bra siffror men det finns ju inga garantier. Statistiken gäller ju inte i det enskilda fallet, det har vi ju fått erfara tidigare.

Vi fick fina siffror med låg risk och det kändes så skönt. Att se lilla bubblan snurra runt därinne och sprattla under tiden barnmorskan försökte leta fram nackspalten var som balsam för själen. Det är ju början till en liten människa därinne. Kanske är det vår tur nu!? Precis vad jag behövde bland kräkningar och illamående.