Digitala test, halleluja!
Kunde inte låta bli att inhandla två digitala test med veckoindikator. Jag gjorde det första redan iförrgår på RD 9 (motsv 4+0) och det visade redan gravid 2-3 v vilket känns lovande.
Vi är bortresta hela veckan, iväg på "höstlov" och bor hos svärföräldrarna. P och Snuttman är hemma och jag jobbar extra på en ny arbetsplats hela veckan, måndag till söndag. Det är således lite dåligt om tid för oss själva och vi smyger runt här hemma och ler lite hemlighetsfullt mot varann. Nu ska jag sova så att jag orkar med helgens arbetspass.
Världens sämsta testoman?
Ja, ruvarångest har infunnit sig och testmanin likaså. Jag erkänner, jag började redan RD 4. De tvärblanka testen har hånat mig, fått mig att undra hur jag kunde vara så dum. Igår, på RD 8, så uppenbarade sig det plötsligt, STRECKET! Jag hade faktiskt redan lagt bort testet och börjat känna mig dum och fånig när det plötsligt fanns där. Jo, jag är snabb på att lägga bort testet. Ägnar mig inte åt några långa spökstreck-skådningar, är nog nästan på gränsen till för snabb istället - helt uppenbart. Det känns fortfarande smått overkligt, jag som nästan hade tagit ut nederlaget i förskott.
Syskonförsök!
Ja, idag reste jag alla milen till ivf-kliniken och fick insatt ett upptinat embryo. Hur knasigt är det inte egentligen? Potentiella frön till små barn - i frysen..?
De var som alltid trevliga och profesionella och jag var nervös och hade världens hjärtklappning. Trots att jag själv jobbar inom vården så ogillar jag starkt "vårdmiljöer" med väntrum när jag själv är patient. De är ångestframkallande. Många gamla känslor sköljde över mig igen och även om det kan kännas jobbigt så finns det ändå en så fundamental skillnad -nu finns en alldeles underbar liten pojke hos oss som jag är så tacksam över.
Nu är jag så trött att ögonlocken dalar så fortsättning följer en annan dag...
Nu är jag så trött att ögonlocken dalar så fortsättning följer en annan dag...
Förlåt bloggen
Nej, jag lovar jag har ingen annan. Det är inte dig det är fel på, det är jag. Jag har inte riktigt orkat, inte riktigt tagit mig för. Men jag tycker fortfarande om dig. Saknar dig. Tänker på dig, ofta. Allt som jag skulle vilja berätta, men istället är jag bara tyst. Jag kan inte lova att jag ska bättra mig, men jag ska försöka. Det händer en del spännande saker som jag vill berätta om.
