Allt är ändå bättre, trots allt

Här blir det tyvärr mest utrymme för min klagosång, rätt trist - jag vet. Jag vill ju egentligen vara glad och tillfreds. Måendet är tyvärr rätt oförändrat och i helgen hade jag en episod med något som jag misstänker kan vara foglossning. En slags skärande smärta vid korsryggen och vid blygdbenet som inte riktigt liknar någon annan ryggont jag haft. Det gjorde mig lite nedslagen att redan börja med nästa krämpa, innan ens illamåendet och kräkningarna gett med sig.
 
Trots att saker och ting är långtifrån på topp; jag kräks dagligen och mår illa nästan jämt, foglossning har börjat smyga sig på, P har inget jobb och det ser inte särskilt ljust ut framöver heller; så är allt ändå bättre. Bättre än i våras då allt kändes nattsvart, då jag bara ville få lägga mig ner på marken och slippa finnas, då tårarna aldrig tog slut. Det är ändå bättre nu även om det stundtals är lite kämpigt och solen inte riktigt strålar från en klarblå himmel.


Kommentarer
Jakteneftertotallycka

Usch va jobbigt med ditt illamående! Jag har lidit mycket av illamående under de senaste 6 åren (magproblem) och jag vet hur lätt inne- och utelistorna svänger. När det är som värst får man (precis som du gör) äta det enda man är sugen på precis då. Ofta onyttigare mat än man är van vid, men då får man i alla fall i sig lite näring.
Jag hoppas verkligen att du slipper foglossning - men tyvärr är det ju inte för tidigt för det. :( Jag kände ju av första tecknen redan innan vårt plus (så v.4), och sen satt det i i någon månad efter missfallet. Det är inge roligt om du ska behöva dras med det också kära du. Stackare!!! Om du fortsätter känna av smärtan så rekomenderar jag att ta kontakt med sjukgymnast och reda ut orsaken till smärtan, samt få hjälp med stärkande bålövningar som kan hjälpa till att stabilisera ett ostadigt bäcken.
Får du ordentligt med hjälp hemma? Med mat och annat praktiskt? Servar mannen dig? Hoppas det, för det förtjänar du verkligen.
Kram och krya på dig

Svar: Ja, det är ingen höjdare, jag har faktiskt hellre ont någonstans om jag får välja. Det låter jobbigt med långvariga magproblem, har du lyckats hitta någon strategi för vardagen?

Ja, jag tycker att det är lite tidigt att börja redan, men jag har ju inte så mycket att säga till om i frågan. Får se om jag pallrar mig iväg något till sjg, det kanske vore bra men jag tror jag har rätt hyfsad koll på bra och dåliga rörelser. Funderar på att börja på vattengympa med då det ska vara rätt skonsamt och jag inte vill bli för stillasittande.

P är gullig och står för det mesta av matlagningen (iofs också för det mesta av ätandet ;)) och ger mig även en hjälpande hand med djuren. Vi har ju ett gäng fyrbeningar här hemma som kräver sitt dagligen. Sen skulle man visst jobba på sitt jobb med :)

Håller tummarna för ert nästa försök. Kram
Rebria

2013-08-28 @ 09:20:04
URL: http://jakteneftertotallycka.blogspot.se/


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

rebria.blogg.se

En blogg om mitt liv, min vardag och just nu våra fruktlösa försök att få barn.

RSS 2.0